Bloggen om ledarskap,
medarbetarskap och engagemang

Vilken hjärna kommunicerar du med-människan, apan eller reptilen?

Vilken hjärna kommunicerar du med-människan, apan eller reptilen?

Genom att lära oss mer om vad hjärnforskning säger om hur vi tar emot och tolkar information så finns det kunskap om hjärnans uppbyggnad som vi kan ha mycket användning av i vardagen. 

Vi människor har förstås en modern människas hjärna, men vi har också en aphjärna och en reptilhjärna. Människohjärnan är faktiskt en påbyggnadshistoria.

Man kan säga att vi är som de här ”ryska dockorna” det man först ser är människan, men där bakom finns någon annan. Om vi öppnar den ryska dockan så finns aphjärnan där och bakom apan har vi reptilhjärnan.

Stress och stora påfrestningar påverkar i stor utsträckning hjärnans funktion. Vid stresspåslag slutar delar av hjärnan att fungera, vår energinivå sjunker. Precis som när mobilen håller på att ladda ur kan man säga att hjärnans energisparläge aktiveras.

Hjärnan måste stänga av ett av sina program eftersom energin inte räcker till för att hålla igång alla.

Lite förenklat kan man säga att det första programmet som stängs av är människohjärnan det vill säga hjärnbarken och pannloben som har den logiska förmågan.Det innebär att vårt logiska tänkande sätts ur spel. Vi får svårare att diskutera själva sakfrågan och att se olika perspektiv och konsekvenser. Då blir det bland annat svårare att sätta sig in i andra människors situation.

Istället lockas aphjärnan fram, det limbiska systemet som sköter känslor. Vi fastnar i våra känslor då vi börjar bearbeta situationen utifrån vår aphjärna. När vi bearbetar situationen i aphjärnan vill vi att andra ska känna med oss och vi behöver i första hand bli bekräftade i våra känslor. Om någon börjar prata logiskt med oss hör vi visserligen vad personen säger, men vi kan inte bearbeta det på ett logiskt plan.

Om den andra då fortsätter med sitt logiska resonemang, så når det inte fram, istället blir vi troligen alltmer frustrerade. Det framgångsrika språket nu är apspråket som innebär att vi visar medkänsla och förståelse, vi tar oss tid att lyssna och känna in.

Kom ihåg att det inte går att forcera sig fram till ”människohjärnan”. Personens behov av att få sina känslor bekräftade och accepterade måste vara tillgodosett innan vi kan gå vidare med ett logiskt resonemang.

Fortsätter vi att stressa slår nästa energisparläge till och aphjärnan går också in i dimman. Reptilen har lockats fram och nu kan vi bara reptilspråket, det innebär att vi bara kan processa det som händer i vår reptilhjärna. Vi har ingen tillgång till de högre delarna i hjärnan så vi förstår varken logiskt resonemang eller känslor. Vi kan inte varken tänka eller känna på ett medvetet sätt, bara agera.

Reptilhjärnan det vill säga hjärnstammen, är en reflexmässig instinkt för flykt och att gå i attack. Här kanske vi går till verbal attack och börjar gräla fast vi vet att vi får ångra det vi säger. Reptiler ska bemötas med reptilspråk. Då behöver vi ha en snitslad bana med korta, enkla och tydliga budskap som: ” Ta en kopp kaffe, sätt dig där, nu pratar vi.”.

Vi måste ju kunna prata som vuxna människor om det här! Det sägs ibland både på arbetsplatser och hemma. Bakom meningen finns en önskan om att kunna prata sakligt och inte bete sig för känslomässigt. Men vi vet av erfarenhet att det inte alltid är så lätt att få till det för alla parter. Beroende på situation behöver vi nämligen bli bemötta med det språk, vi just förstår.

Man kan säga att vi är som vandrande reptiler, apor och människor samtidigt.

Människodelen står för logiken och apan för känslorna. Människan vill se sammanhang och logik. Apan vill bli förstådd, sedd, lyssnad på och vill få empati. Reptilen vill ha tydlighet. Reptilen kan inte tänka och inte känna, den bara agerar.

Det är viktigt att komma ihåg att stress och påfrestningar mer handlar om hur en person upplever situationen än om själva situationen i sig. Olika personer kan känna stress i helt olika typer av situationer. Tandläkarbesök, hålla tal eller att ta sprutor är typiska situationer som vissa kan känna enorm stress inför och nästan hamna i reptilstadiet och andra är knappt berörda.

Tips för att vi ska använda rätt språk i rätt situation är att lyssna efter vilken del av hjärnan som är igång. Lyssna noggrant in vad den andre säger för det är då du kan höra vilken hjärna som är påkopplad och som personen befinner sig i.

  • Vill personen prata om sakfrågan befinner den sig i människohjärnan. Här kan du lyfta fram olika perspektiv och prata om vad som hänt tidigare, hur nuläget ser ut och hur det ser ut framåt. Du kan också diskutera vilka konsekvenser det kan bli av olika beteenden och handlingar. Håll dig till sakfrågan och människoavdelningen är nöjd.
  • Vill personen prata om känslor processas situationen i aphjärnan. Här behöver du i första hand lyssna och bekräfta personen. Ibland behöver vi bekräfta många gånger och länge. Visa förståelse och medkänsla och ap-avdelningen är nöjd.
  • Om personen går till attack, är arg eller irriterad, eller flyr, är undvikande så processar personen situationen i reptilhjärnan − då väljer du reptilspråket. Ge ett kort, konkret och tydligt budskap. Gör en snitslad bana som är enkel att följa. Tänk som hissplakatet ”Vid brand gör så här” och reptilavdelningen är nöjd.


Kommentarer
Inlägget har inga kommentarer.


Lämna en kommentar




Captcha Image

Trackback Link
http://www.visionboardc.com/BlogRetrieve.aspx?BlogID=342&PostID=809732&A=Trackback
Trackbacks
Inlägget har ingen trackback.