Bloggen om ledarskap,
medarbetarskap och engagemang

Försvarsmekanismer vid feedback

Försvarsmekanismer vid feedback

Feedback kan väcka våra försvarsmekanismer.Med försvarsmekanismer förändrar man enkelt uttryckt verkligheten med rationella argument, så kallade förnuftsförklaringar, så att olusten försvinner. Men på lång sikt så hindrar de oss i vår utveckling.

Vi ska gå igenom några av de vanligaste försvarsmekanismerna:

•Den första och kanske vanligaste är förklaringar, förklaringar och åter förklaringar – men vi ska komma ihåg att alla förklaringar inte är försvarsmekanismer. Det kan vara en faktisk förklaring dvs. något som är på riktigt.

Om jag tex. kommer försent till ett möte på jobbet och säger att det berodde på förseningar i kollektivtrafiken så kan det vara en faktisk förklaring dvs. det var på riktigt förseningar som gjorde att jag blev sen.

Men det kan också vara en strategi – vilket vi ofta kallar för nödlögn - i detta fall så innebär det att det inte var några förseningar jag bara skyller på det för att ta mig ur en obekväm situation.

Här handlar det om att lära sig att se om det är en riktig förklaring, en strategi eller en försvarsmekanism.

Vanliga uttryckssätt vid denna försvarsmekanism är ”Det har ingen sagt till mig” eller ”Jag trodde du skulle göra det” eller ”Det var inte jag det var dom på sälj”

•Attack och anfall är nästa vanliga försvarsmekanism.

De flesta av er har säkert hört uttrycket att anfall är bästa försvar och det handlar helt enkelt om att den som får feedback, som den upplever som kritik, svarar med att attackera den som ger feedbacken.

Det kan låta så här ”Det är ingen som har sagt till mig. Inget funkar på det här stället. Man får inte information om någonting” eller ”Men då får du vara tydligare i din kravspec. Vi kan inte veta vad du vill ha om du inte talar om det”

•Den tredje är att lägga locket på och inte reagera alls. Det kan kortsiktigt fungera men till slut har det blivit så mycket vatten i bägaren att den rinner över. Då behövs det inte mycket för att vi ska tappa fattningen.

Det här ser vi tydligt då reaktionen inte står i relation till det som framförts. Det kan räcka med en suck på fel ställe så fullständigt exploderar man.

•Tårar, drama och att förvärra är en fjärde försvarsmekanism.

Här gör personen, som upplever sig kritiserad, situationen ännu värre genom att överdriva sina egna fel och brister eller genom att reagera väldigt starkt på kritiken, vanligen med tårar eller känslomässiga dramatiska utspel i form av överdrifter.

”Ingen verkar vara nöjd med någonting jag gör, det spelar ingen roll vad jag gör, alltid är det något fel” eller ”Ingen gillar mig, jag är helt värdelös”

Det här är ett vanligt beteende hos barn.

•Att göra tvärtemot och agera motvalls är ytterligare en vanlig försvarsmekanism.

Det innebär att man demonstrativt väljer att göra tvärtemot vad den som gett kritik vill att man ska göra.

Man har ofta svårt att ta order eller instruktioner.

Det här kan märkas genom uttalanden som ”Jag gör som jag vill, det är minsann ingen som ska bestämma över mig”.

•Sist men inte minst så kan intellektualisering vara en försvarsmekanism. Det här innebär att man för upp samtalet på en högre nivå så att problemet inte blir så centrerat till det egna jaget utan mer ett verksamhets- eller samhällsproblem.

Här kan man höra uttalanden som ”Ja, det känns verkligen som att det här är ett problem som blivit allt vanligare i vår verksamhet. Ingen ser till helheten och har fokus på kvaliteten mot kund”

Förutom att feedback kan väcka våra försvarsmekanismer så kan det få oss att rodna och försöka negligera vår egen betydelse genom att vifta bort berömmande ord genom att säga ”Det var väl ingenting”.

Om vi av olika skäl inte är mottagliga till exempel på grund av stress, så kan vi istället förkasta det som försöker att sägas till oss.

För att kommunikationen ska kunna hållas öppen och fortsatt feedback uppmuntras, så är det viktigt att anstränga sig för att lyssna till den feedback som ges.

På så sätt så visar vi att feedback är välkommet även om det är obehagligt och vi visar avsändaren att vi respekterar dennas sätt att känna som han gör inför vårt beteende.

Att lyssna innebär i detta fall samma sak som att vara tyst, att se på personen och försöka förstå vad den vill säga.När vi har tagit emot feedback så kan vi genom dialog klarlägga eventuella missförstånd. Att sedan förändra sitt beteende, det är ditt eget val som individ. Men målet med feedback har ändå uppfyllts – att göra någon medveten om sitt beteende och dess effekter.

I nästa Kunskaps & Inspirationsbrev ska vi titta närmare på feedbacktrappan och hur kunskap om den kan hjälpa oss att både ta emot och ge feedback på ett bättre sätt.



Kommentarer
Inlägget har inga kommentarer.


Lämna en kommentar




Captcha Image

Trackback Link
http://www.visionboardc.com/BlogRetrieve.aspx?BlogID=342&PostID=810564&A=Trackback
Trackbacks
Inlägget har ingen trackback.